ytbehandlingsmetoder

Ytbehandlingsmetoder är olika processer som syftar till att förändra eller skydda ytan på ett material, oftast metall, för att förbättra egenskaper som korrosions- och slitagebeständighet, utseende, vidhäftning hos efterföljande beläggningar eller biokompatibilitet. Valet av metod styrs av materialets sammansättning, användningsmiljö, önskad tjocklek och kostnader samt miljö- och arbetsmiljökrav.

Vanliga typer av ytbehandling inkluderar mekaniska och kemiska/kemiskt assisterade metoder. Mekaniska ytbehandlingar som slipning, polering, borstning och blästring används för att avlägsna föroreningar, skapa en jämn yta och förbättra vidhäftning av beläggningar. Beläggningsmetoder innefattar färg, pulverlack, elektroplätering (t.ex. nickel, krom), galvanisering och varmförzinkning, vilka ger skydd och/eller estetiska egenskaper. Kemiska och elektrolytiska processer inkluderar anodisering av aluminium, passivering av rostfritt stål och elektroless nickelbeläggning, som ofta förbättrar korrosionsbeständighet och ythårdhet.

Diffusionsbaserade och termokemiska behandlingar som nitrering, carburisering, borering och kyla/varm behandling kan stärka ytan genom ökad hårdhet eller sluthållbarhet utan att lägga på en traditionell beläggning. Valet av process beror på krav på hårdhet, korrosionsskydd och funktionell yttjocklek, samt kompromisser mellan kostnad och bearbetningstid.

Kvalitetskontroll omfattar mätningar av beläggningens tjocklek och jämnhet, vidhäftningsprov och korrosionstester. Miljö- och säkerhetsaspekter är centrala, eftersom vissa ämnen är giftiga eller reglerade under REACH och RoHS, och avfall samt utsläpp hanteras enligt lokala krav.