bearbetningstid

Bearbetningstid är den tid som krävs för att genomföra en specifik bearbetning av ett arbetsstycke eller av en dataförfrågan. Begreppet används inom flera områden och beskriver den faktiska tiden under vilken en maskin, en process eller ett program arbetar med att omvandla input till output. Tidsmåttet anges i sekunder, minuter eller timmar.

Inom tillverkningssammanhang betecknar bearbetningstiden den faktiska maskin- eller verkstadstiden som går åt per enhet under en specificerad operation, till exempel fräsning, svarvning eller slipning. Den står i kontrast till förberedelsetid (verktygsbyte, maskininställningar) och väntetider i ett produktionsflöde. Beräknad bearbetningstid används för att planera kapacitet, kostnader och leveranstider.

Faktorer som påverkar bearbetningstiden inkluderar maskinens hastighet, verktygsbyten, inställningar, operatörens erfarenhet samt materialets geometri och egenskaper. Den exakta tiden mäts i tidsstudier eller fastställs med standardtider enligt metoder för arbetsstudier och industristandarder (till exempel MTM). Data används för att sätta pris, planera produktion och jämföra olika processvarianter.

Inom databehandling och IT-sammanhang betecknar bearbetningstid den tid som en processor eller server behöver för att slutföra en uppgift, ofta kallad CPU-tid eller vägg-tid. Bearbetningstid påverkas av algoritmens effektivitet, kodkvalitet, hårdvara, samtidig körning och I/O-krav.

Ledtid i tillverkning inkluderar bearbetningstiden som den aktiva delen av processen; total ledtid omfattar även väntetider, transport och kvalitetskontroll. I lean-sammanhang är målet att anpassa bearbetningstiden till takt och efterfrågan för att minimera köbildning och överproduktion.

För att minska bearbetningstiden används förbättringar som standardisering, verktygsoptimering, maskinuppgraderingar, automatisering, parallellisering och bättre arbetsorganisation.