yrkesverksamheten

Yrkesverksamheten avser den verksamhet genom vilken en person yrkesmässigt tillhandahåller varor eller tjänster i utbyte mot ersättning. Begreppet används främst i Sverige för att beskriva självständig yrkesutövning – till exempel som egenföretagare, frilansare eller konsult – men kan även omfatta arbete där yrkeskompetens används i en anställning.

Inom skatt- och socialförsäkringsområdet används yrkesverksamheten som en gräns mellan olika inkomstslag. I många fall klassificeras inkomsten som näringsverksamhet eller inkomst av tjänst beroende på hur verksamheten bedrivs och hur lagstiftningen tillämpas. Egenföretagare som bedriver näringsverksamhet ansöker ofta om F-skatt och ska bokföra sin verksamhet enligt bokföringslagen.

I vissa yrken är yrkesverksamheten reglerad genom legitimation eller tillstånd, vilket innebär krav på särskild utbildning och tillsyn. Yrkesverksamheten kan därför påverkas av yrkesorganisations regler och myndighetskrav.

Yrkesverksamheten har betydelse för arbetsmarknaden och försörjningen och kan påverka olika rättigheter och stöd, till exempel sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring och pension, beroende på omfattningen av verksamheten och inkomstens storlek.

Se även näringsverksamhet, inkomst av tjänst och F-skatt.