vätskefaser

Vätskefasen är en av materiens faser där ämnet har en definierad volym men antar behållarens form. Molekylerna rör sig fritt och flödar, men hålls samman av intermolekylära krafter, vilket ger vätskan kännetecken som ytspänning och viskositet. Jämfört med gaser har vätskor betydligt högre densitet och mycket lägre kompressibilitet.

Vätskefasen uppträder inom ett visst område i fasdiagrammet som beskriver hur tryck och temperatur styr fasomvandlingar. Vid ett givet tryck ligger vätskefasen mellan fryspunkt och kokpunkt: under fryspunkt blir det fast, över kokpunkten övergår det till gas. Vid vissa kombinationer av temperatur och tryck kan vätskefasen koexistera med gas eller fast fas; vid trippunkt finns alla tre faser i jämvikt, och över den kritiska punkten upphör den tydliga avgränsningen mellan vätska och gas.

I praktiken förekommer vätskefasen både som ren vätska och som lösning i blandningar. I lösningar är ämnen i vätskefasen vanligtvis homogena, medan olika vätskefaser kan uppträda i biphasiska system beroende på sammansättning och temperatur. Egenskaper som densitet, viskositet, ytspänning och löslighet styr hur vätskefasen beter sig i naturen och i tekniska processer som destillation, separation och kemiska reaktioner i lösning.