vridningseffekten

Vridningseffekten är ett svenskt samlingsnamn för olika fenomen där en rotation eller vridning av ett fysiskt system påverkar dess egenskaper. Begreppet används i flera discipliner och har olika specifika betydelser beroende på sammanhang, så det finns ingen enhetlig definition som gäller överallt.

Inom mekanik och materialvetenskap beskriver vridningseffekten hur ett kropp eller en komponent svarar när den utsätts för vridmoment (torque). För en cylindrisk axel följer torsionslitteraturen att det uppstår skjuvspänningar τ = T r / J och att vinkeln av vridning φ längs axelns längd L ges av φ = T L / (G J), där T är vridmomentet, G är skjuvmodulen och J är den polära tröskeln- eller vridmomentet. Vridningseffekten är central för design av drivlina- och axeldelar och påverkar hållfasthet, deformation och livslängd.

Inom optik kan vridningseffekten avse optisk rotation, dvs. vridning av detekterad ljusvinkel i ett optiskt medium. Sålunda roteras polarisationen av lineariskt polariserat ljus när det passerar genom ett chiralt material (optisk aktivitet) eller under magnetfältsåtgärd (Faraday-effekten). Storleken på rotationen beror på materialet, längden och våglängden på ljuset och mäts ofta i grader per längdenhet eller specifik rotationsgrad per koncentration och längd.

Inom fluiddynamik beskriver vridningseffekten hur flödet får vridningar eller virvelströmmar (vorticity) som påverkar transport och blandning. Vridningar i flödet kan uppkomma i jetströmningar, turbiner eller roterande kärnor.

Se även: torsion, optisk aktivitet, Faraday-effekten, vorticitet.