volymstyrning

Volymstyrning är processen att reglera amplituden hos en ljudsignal för att uppnå en önskad ljudnivå eller balans mellan kanaler. Den används i allt från konsumentelektronik och dator- och mobilapplikationer till ljudinspelning, broadcast och scenljud. Målet är att få ett tydligt, jämnt och behagligt ljud utan onödig distorsion eller brus.

Principer och metoder

Volymstyrning kan genomföras både analogt och digitalt. Analoga metoder används ofta med potentiometriska reglerklarningar eller volymkretsar som används som volymreglage i förstärkare och ljudenheter. Digital volymstyrning innebär att digitala värden ökas eller minskas i programvaran eller i hårdvaran, ofta med gain eller multiplikatorer som justeras på varje ljudkanal. Avancerad styrning inkluderar automatisk volymkontroll och dynamikprocessorer som kompression och limiting för att hålla en jämn ljudnivå.

Skalor och uppfattning

Människans hörsel uppfattar ljudstyrka i stor utsträckning logaritmiskt, så volym vanligtvis anges i decibel (dB) eller i en dB-växling. Praktiskt innebär det att lika stora dB-förändringar upplevs som lika stora skillnader i volym, oavsett absoluta nivåer. Inom professionell ljudproduktion används ofta mått på "loudness" som LUFS för att jämföra och normalisera ljudnivåer över olika ljudkällor.

Standarder och utmaningar

Loudness-mätningar och normalisering följer standarder som ITU-R BS.1770 och relaterade riktlinjer. Vid volymstyrning måste designers ta hänsyn till brus- och distortionnivåer, gain staging, headroom och hur volymen påverkar dynamik och musikaliska detaljer. Automatiska funktioner och begränsare används för att skydda lyssnare och utrustning i olika miljöer.

Se även

Volymkontroll, förstärkare, ljudnivåmeter, dynamikprocessorer.