volumesystemet

Volumesystemet är den del av metrologin som reglerar hur volym mäts, uttrycks och omvandlas mellan olika enheter inom vetenskap, industri och vardag. Begreppet omfattar principerna för vad som räknas som volym, vilka enheter som används och hur man gör exakta omvandlingar mellan dem. I praktiken används framför allt SI-enheten kubikmeter som den grundläggande volymenheten, samtidigt som liter är den mest använda praktiska enheten för bekväma volymmått, särskilt inom handel och laboratorier.

Enheter och omvandlingar. En kubikmeter (m3) är volymen av en kub med sida 1 meter och utgör SI-enhetens grundvolym. En liter (L) är definierad som 1 dm3, dvs 0,001 m3. Det innebär att 1 L = 1000 cm3 och 1 m3 = 1000 L. För små volymer används ofta milliliter (mL), där 1 mL = 1 cm3. Förenklingar och prefix används för att beteckna ännu större eller mindre volymer, exempelvis kiloliter (kL) och mikroliter (µL).

Mätmetoder och tillämpningar. Volym kan bestämmas geometriskt för regelbundna kroppar genom mått och beräkningar, eller genom volymdisplacement för oregelbundna former. För vätskor och gaser används ofta kalibrerade behållare, kärl eller behållningskapacitet, medan fasta ämnen ofta tillämpas geometriska beräkningar eller överrenskomna standarder. Publikationer, kontroll och märkning följer internationella och nationella standarder för att säkerställa konsistens i handel, industri och forskning.

Historik och spridning. Metoderna för volym och de tillhörande enheterna har utvecklats under metriceringen och standardiseringarna på 1800- och 1900-talen. Idag är volymangivelser, konversioner och märkning reglerade enligt internationella standarder och SI-systemet, med bred användning i Sverige och över hela världen. Volumesystemet som term används ibland i tekniska sammanhang för att referera till dessa regler och praxiser, även om många vardagliga sammanhang talar om volymmått eller volymenheter.