ventilerbarhet

Ventilerbarhet är ett begrepp som beskriver i vilken utsträckning något tillåter luft att passera igenom eller bytas ut med omgivningen. Det kan gälla material, en konstruktion eller ett utrymme och omfattar både luftflöde genom porer och ång- eller fukttransport samt kontrollerad ventilation. Begreppet används i olika sammanhang där flödet av luft eller fukt påverkar funktion, komfort eller energianvändning.

Inom textilier beskriver ventilerbarhet ofta andningsförmåga och luftflöde genom materialet. Högt ventilerbara material har fler eller större porer och släpper igenom luft lättare, vilket förbättrar komforten mot svett och fukt, men kan samtidigt ge minskad vattenavvisning eller vindskydd. Mätningar görs exempelvis som luftpermeabilitet under ett visst tryckskillnad, ofta i en standardiserad provfläkt eller ett gaskammarsystem.

Inom byggnads- och lagerteknik används termen för att tala om byggnadens täthet och ventilation. Här mäts ventilerbarhet genom hur mycket luft som läcker in eller ut genom byggnadens skal vid ett givet tryck, ofta uttryckt som luftläckage per yta eller volym vid standardiserat tryck (till exempel ACH50, antal luftbyten per timme vid 50 Pa). En balanserad ventilerbarhet kan bidra till god inomhusmiljö och energieffektivitet, men sammantaget krävs ofta både täthet och kontrollérad ventilation.

Faktorer som påverkar ventilerbarhet inkluderar materialets porstruktur, tjocklek, densitet, behandlingar (fuktmotstånd, beläggningar) samt temperatur och fukt. Valet av ventilerbarhet är ofta en avvägning mellan komfort, skydd mot yttre påverkan och energianvändning.