utsläppsredovisning

Utsläppsredovisning är processen där en organisation systematiskt samlar in, beräknar och redovisar sina utsläpp av växthusgaser samt relaterade miljöpåverkningar. Syftet är att få överblick över klimatpåverkan, följa upp mål, uppfylla lagkrav och kommunicera resultat till intressenter. Redovisningen kan vara en del av en hållbarhetsrapport eller offentliggjord som ett fristående dokument.

Innehåll och omfattning: Den fokuserar vanligtvis på utsläpp av koldioxid (CO2) och andra växthusgaser som metan (CH4) och lustgas (N2O), ofta indelade i Scope 1 (direkta utsläpp från egna eller kontrollerade källor), Scope 2 (elektricitet, uppvärmning samt annan köpt energi) och i viss mån Scope 3 (övriga indirekta utsläpp i leverantörs- och kundkedjan). Utsläppsredovisningen inkluderar ofta energianvändning och relaterade data som råvaror, transporter och processutsläpp.

Metoder och standarder: Redovisningen följer vanligtvis internationella eller nationella standarder som GHG Protocol eller ISO 14064-1, inklusive användning av konverteringsfaktorer och uppgifter som säkerställer jämförbarhet och spårbarhet. Den kan även omfatta bedömningar av osäkerhet och datakvalitet.

Regelverk och ramverk: I EU finns krav kopplade till program som utsläppshandel samt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), vilket gör att större företag behöver rapportera sin miljöpåverkan i större utsträckning. Många organisationer publicerar utsläppsredovisningar frivilligt som en del av hållbarhets- eller årsredovisningar. Verifiering eller oberoende granskning används ofta för att stärka tillförlitligheten.

Genomförande: Praktiskt innebär utsläppsredovisning ofta datainsamling från olika verksamheter, beräkningar enligt standarder, kvalitetskontroller och upprättande av tydlig kommunikation. Resultaten används för att sätta mål, följa upp åtgärder och förbättra organisationens klimatarbete.