utløsningen

Utlösningen är den del av den manliga sexuella responsen då sperma pressas ut genom urinröret. Den uppstår oftast i samband med orgasm, men tidpunkten varierar mellan individer och situationer. Utlösningen består vanligtvis av två faser: emission, då sädesvätska och spermier samlas i urinröret, och expulsionsfasen, då bäckenbottenens muskler pressar innehållet genom urinröret och ut ur kroppen.

Den vätska som gör upp semen kommer huvudsakligen från prostata och sädesblåsor, medan spermierna bildas i testiklarna. Under emission transporteras spermierna genom vas deferens och blandas med sädesvätska i urinröret. Expulsionsfasen kännetecknas av rytmiska sammandragningar i bäckenbotten, särskilt bulbospongiosus-muskeln, som pressar innehållet genom urinröret. Nervsignaler från det autonoma nervsystemet styr processen; det sympatiska nervsystemet brukar initiera emissionen och de somatiska musklerna verkställer själva utlösningen.

Volymen av en genomsnittlig utlösning är cirka 2–5 ml och innehåller ungefär 40–300 miljoner spermier. Tiden från stimulering till utlösning varierar mycket mellan individer och påverkas av ålder, hälsa och psykologiska faktorer. Utlösningen är en normal fysiologisk process, men vissa upplever snabbare eller långsammare utlösning eller besvär kring sexuellt kognitivt eller fysiskt välbefinnande.

Vanliga sexuella och medicinska problem inkluderar för tidig utlösning (premature ejaculation), fördröjd eller utebliven utlösning, samt retrograd utlösning där sädesvätskan leds tillbaka till urinblåsan. Orsaker kan vara psykologiska, fysiska tillstånd eller läkemedelsbiverkningar. Behandling kan innefatta samtal, beteende- eller sexologisk terapi, mediciner som SSRI-läkemedel eller lokalbedövande krämer, samt behandling av underliggande sjukdomar. Vid långvariga eller oroande besvär bör vårdgivare kontakta sjukvården.