sädesblåsor

Sädesblåsor, eller sädesblåsor, är två små körtlar i det manliga reproduktionssystemet. De ligger i bäckenet, bakom urinblåsan och ovanför prostata. Deras utsläpp öppnas i ejakulationsgångarna, vilka tillsammans med vas deferens bildar ejakulationskanalen till urinröret. Sädesblåsornas placering gör dem nära prostata och hindrar ofta att infektioner sprider sig fritt i urinvägarna.

Funktion och innehåll: sädesblåsornas sekret utgör en stor del av säden och är rikt på fruktos, prostaglandiner och proteiner som fibrinogen. Sekretet ger näring och energi åt spermier samt bidrar till att slemhinnor i kvinnans könsorgan provas? Den fysiologiska effekten inkluderar även att sekretet kan påverka kvinnans cervix och spermans koagulation efter utlösning. Tillsammans med prostatasekretet bildar det huvuddelen av volymen i semen.

Utveckling och anatomi: sädesblåsorna bildas hos fostret ur Wolffianska gångar som en del av det manliga könssystemet. Blåsan försörjs av artärer i pelvis och innerveras av små autonoma nervfibrer. De är kopplade till prostatakörteln via ejakulationskanalerna.

Clinical betydelse: vanliga tillstånd inkluderar sädesblåseinflammation (seminal vesiculitis), ofta i samband med prostatit eller urinvägsinfektion, vilket kan ge bäckensmärta, smärta vid ejakulation och hematospermi. Sällsynta tillstånd är sädesblåsecystor och, mycket ovanligt, sädesblåsecancer. Diagnos ställs med transrektal ultraljud eller MRI; behandling beror på orsaken och kan innefatta antibiotika vid infektion, dränering eller kirurgiskt ingripande vid cystor, ochONcologisk behandling vid malignitet.