uppkopplingsgraden

Uppkopplingsgraden, eller internetuppkopplingsgraden, syftar till den andel av befolkningen eller hushåll som har tillgång till internet, oavsett typ av anslutning. Begreppet används ofta för att mäta digital inkludering och teknologisk utveckling i ett land eller en region. Uppkopplingsgraden kan beräknas på olika sätt, till exempel genom att mäta antalet abonnemang per invånare, användning av internet i hemmet eller tillgång till mobilnät.

I Sverige har uppkopplingsgraden ökat markant under de senaste decennierna, drivet av bredbandspolitiken och investeringar i infrastruktur. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) hade över 90 procent av hushållen tillgång till bredband år 2020, medan mobiluppkoppling var ännu mer utbredd. Skillnader kan dock förekomma mellan olika grupper, såsom åldersgrupper, geografiska områden eller socioekonomiska faktorer.

Uppkopplingsgraden påverkas av flera faktorer, inklusive kostnader för anslutning, tillgänglighet av infrastruktur och digital kompetens. I länder med begränsad bredbandsinfrastruktur, som delar av Afrika eller länderna i Balkan, kan uppkopplingsgraden vara betydligt lägre. Mobilnät har dock bidragit till att öka tillgängligheten i områden med dålig fast uppkoppling.

Mätningar av uppkopplingsgraden används ofta för att utvärdera politiska åtgärder och strategier för att minska digitala klyftor. EU har till exempel satt mål för att alla medborgare ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s bredband och att 50 procent ska ha tillgång till 100 Mbit/s eller snabbare. Uppkopplingsgraden är därför en viktig indikator för att följa framsteg inom digitaliseringen och säkerställa att teknologin når ut till alla samhällsgrupper.