ultramafiska

Ultramafiska bergarter är en grupp av igneösa bergarter som kännetecknas av mycket lågt kiselinnehåll och mycket högt magnesium- och järninnehåll. De domineras av mineralen olivin och pyroxen, medan plagioklas förekommer i små mängder eller saknas helt. Vanliga ultramafiska bergarter är dunit (olivinrik), peridotit (olivin- och pyroxenrik), samt harzburgit och lherzolit (olivin- och pyroxenrikt).

Bildning och förekomst: Ultramafiska bergarter bildas huvudsakligen i manteln och uppträder ofta som mantelytans bergarter i ophioliter eller som ultramafiska intrusiva komplex. De kan också bildas i vulkanisk form som komatiiter, ultramafiska lavaflöden som var vanliga under jordens tidiga historia. Dessa bergarter utgör ofta residum efter partiell smältning av mantlets material eller kristallisationsrester av magmatiska bergarter som härstammar därifrån.

Serpentinisering och metamorfism: Hydratisering av ultramafiska bergarter omvandlar dem ofta till serpentinit, en bergart dominerad av serpentinemineraler. Serpentiniseringen är vanlig i subduktionszoner och i kontaktmetamorfiska miljöer där vatten introduceras i bergarten.

Ekonomisk betydelse och förekomster: Ultramafiska bergarter kan bära viktiga mineraler som kromit, nickel och platina-gruppens element i olika typer av intrusiva kilar och i vissa ophiolitlika skikt. De är därför betydliga för regional geologi och ekonomisk geologi, samtidigt som de ger insikter i mantelliga processer och jordens tidiga historia.