turbofanmotorer

Turbofanmotorer, eller turbofan-motorer, är en typ av gasturbinmotor som används framför allt i civil och militär luftfart. De kombinerar en stor frontfläkt med en mindre kärna som innehåller en traditionell gasturbinsektion: kompressor, förbrännare och turbin. Fläkten driver en stor mängd luft som passerar runt kärnan (bypass-luft) och som står för största delen av dragkraften, medan luften som passerar genom kärnan används för förbränning och genererar resten av dragkraften.

Bypassförhållandet – mängden luft som passerar runt kärnan jämfört med genom kärnan – avgör motorens karaktär. Ett högre bypassförhållande ökar bränsleeffektiviteten och minskar bränsleförbrukningen per dragkraft, men motorn blir större och ofta tystare. Kärnan driver kompressor och turbin; i förbrännaren blandas bränslet med luften och den heta gasen driver turbinen.

Jämfört med en ren turbojet ger turbofan bättre bränsleeffektivitet vid jämförbar dragkraft, och ljudnivån är ofta lägre. De flesta moderna kommersiella flygplan använder högbypass-turbofan-motorer. Låg-bypassvarianter används i vissa militära plattformar och kan vara utrustade med afterburner för extra thrust i särskilda lägen.

Tekniken utvecklas också genom geared turbofan-teknik (GTF), som använder en reduceringsväxel mellan fläkten och kärnan. Detta gör att fläkten kan köra vid optimal hastighet medan kärnan arbetar vid högre temperatur och tryck, vilket förbättrar effektiviteten.

Huvudmålet är att förbättra bränsleeffektiviteten, minska utsläpp och ljud samt sänka driftskostnaderna. Turbofan-motorer dominerar modern kommersiell luftfart och används även i vissa militära plattformar.