tillväxtnormer

Tillväxtnormer är de sociala normer, diskurser och institutionella mekanismer som gör ekonomisk tillväxt till ett centralt mål för samhällsframgång. Enligt tillväxtnormer bör BNP eller inkomst per invånare växa över tid, ofta som mått på välfärd, oavsett konjunktur eller miljömässiga kostnader. Normen formas och upprätthålls genom politik, medier och företagsstrategier som betonar kontinuerlig expansion.

Historiskt har tillväxtnormen förstärkts av efterkrigstidens ekonomiska uppsving, globalisering och neoliberala policyer. Internationella institutioner samt ekonomiska och mediala berättelser har gjort tillväxt till den dominerande måttstocken för framgång, vilket ofta påverkar budgetprioriteringar, lagstiftning och företagens mål.

Konsekvenserna av tillväxtnormen kan vara tydliga: den driver investeringar, innovation och sysselsättning, men den kan också leda till prioriteringar av tillväxt framför miljöskydd, social jämlikhet och livskvalitet. Kritiker menar att normen bidrar till miljöbelastningar, resursöverskridningar och ökade sociala skillnader, och att den begränsar utrymmet för alternativ som betonar välmående, rättvisa och långsiktig hållbarhet.

Mot åtskiljbara svar på tillväxtnormen förespråkar ofta alternativa ramverk som degrowth, steady-state economics eller mått utöver BNP som inkluderar hälsa, jämlikhet och ekosystemtjänster. Diskussionerna fokuserar på hur ekonomisk dynamik kan förenas med miljömässig och social hållbarhet, och hur nya indikatorer kan spegla verkliga samhällsframsteg.