tidsomställningar

Tidsomställningar är processen att justera klockorna för att följa dagsljuset bättre. I många länder används sommartid (sommertid) där klockan flyttas fram en timme på våren och återgås till normaltid på hösten. Praktiskt innebär vårens omställning att tiden går från till exempel 02:00 till 03:00, medan höstens omställning ger en extra timme vid återgång till tidigare tid. Ofta sker omställningen vid ett nattligt tillfälle för att minska störningar.

Syftet med tidsomställningar är traditionellt att spara energi genom längre användning av dagsljus på kvällen och att bättre anpassa arbets- och vardagstider till människors aktiviteter. Effekterna av detta har varit föremål för debatt och forskning. Vissa studier pekar på energi­besparingar och positiva effekter i vissa sektorer, medan andra hittar liten eller ingen total effekt och anser att hälso- och sömnstörningar samt konkurrerande kostnader överväger nyttan.

Globalt används tidsomställningar i olika omfattning. Flera länder i Förenta staterna, Kanada, Europa och andra regioner tillämpar sommartid, medan delar av världen nära ekvatorn gör små eller inga förändringar. Några länder har avskaffat tidsomställningar och har valt året runt standardtid eller, i vissa fall, året runt sommartid. Inom Europeiska unionen har tidsomställningarna varit föremål för harmonisering och politiska diskussioner om att avveckla dem eller låta medlemsländerna själva bestämma permanent normaltid eller permanent sommartid.

Genomförandet sker huvudsakligen genom nationell lagstiftning och regler, och många elektroniska enheter uppdaterar automatiskt tiden. Praktiska konsekvenser, kulturella vanor och ekonomiska kostnader gör tidsomställningar till ett fortsatt ämne för offentlig debatt och politiska beslut.