testnivåer

Testnivåer är en modell inom mjukvarutestning som organiserar när och hur tester genomförs i utvecklingsflödet. Genom att dela upp tester i olika nivåer kan man få snabb feedback, begränsa kostnaderna för fel och säkerställa att ändringar bedöms systematiskt. De vanligaste nivåerna är enhetstester, integrationstester, systemtester och acceptanstester.

Enhetstest (unit test) verifierar en enskild funktion eller modul i isolation från resten av systemet. Tester skrivs ofta av utvecklare, körs regelbundet och är starkt automatiserade för snabb feedback. Integrationstest fokuserar på interaktioner mellan två eller flera komponenter, exempelvis gränssnitt, dataflöden eller kontrakt. Dessa tester kan använda mocks eller stubs för att isolera delsystem men syftar till att fånga gränsytan mellan komponenter.

Systemtest utvärderar hela systemet i en miljö som speglar produktion och omfattar funktionella krav samt ofta icke-funktionella krav som prestanda och säkerhet. Målet är att verifiera att mjukvaran som helhet uppfyller specifikationerna. Acceptanstest utvärderar om systemet uppfyller affärsbehov och användarkrav och utförs vanligtvis av slutanvändare eller kund, ofta baserat på användarberättelser eller krav.

Regressionstestning används över nivåer när systemet ändras för att säkerställa att befintlig funktionalitet inte påverkas. Testpyramiden illustrerar ofta en balanserad fördelning: många enhetstester i botten, färre integrationstester i mitten och färre system- samt acceptanstester högst upp. Detta stödjer snabb återkoppling och kostnadseffektiv felregistrering.