temperaturkänsla

Temperaturkänsla är förmågan att uppfatta temperaturförändringar i huden och omgivningen. Den är en del av somatosensation och spelar en central roll för termoreglering, skydd mot skadliga stimuli och anpassning till miljön.

Den primära perceptuella informationen hämtas från termoreceptorer i huden. Det finns kalla receptorer som reagerar när huden kyls och varmare receptorer som reagerar vid uppvärmning. Dessa receptorer är kopplade till A-delta- och C-fibrer och sänder signaler som når ryggmärgens bakhorn och vidare till thalamus och därefter till somatosensoriska cortex. Temperaturupplevelsen förmedlas också genom flera andra hjärnbanor och kan påverkas av kontext och tidigare erfarenhet. Kroppens termoreglering involverar hypothalamus som integrerar temperaturintrycket med autonoma responser.

Fysiologiskt beror upplevelsen av temperatur till stor del på TRP-kanaler. TRPM8 aktiveras av kyla (samt mentol) och svarar ofta på kyliga temperaturer. Värme upplevs kopplas i primära leden till TRPV1 och andra värmereceptorer som TRPV3 och TRPV4. Receptorerna svarar över ett brett temperaturområde och deras signaler ger den subjektiva upplevelsen: kall, varm eller smärtsam vid extrem temperatur.

Temperaturkänsla kan påverkas av kontext, hudplats, ålder och endogena tillstånd. Den kan förändras vid neuropatier, feber eller lokal skada och därmed avvika från den egentliga miljötemperaturen. I kliniska sammanhang används bedömning av temperaturkänsla vid neurologiska undersökningar.