teknikområdet

Te­knikområdet är ett samlingsbegrepp för de tekniska och ingenjörsvetenskapliga disciplinerna som behandlar design, användning och underhåll av tekniska system och produkter. Omfattningen sträcker sig från grundläggande vetenskaper som matematik och fysik till tillämpad teknik inom mekanik, elektroteknik, civil- och maskinteknik, kemiteknik, informationsteknik, data- och mjukvaruutveckling samt automation och materialteknik. Även teknikledning, produktutveckling och hållbarhetsaspekter hör till teknikområdet.

Teknikområdet kännetecknas av tvärvetenskaplighet, problemlösning i praktiska sammanhang och koppling till industriell produktion och tjänster. Forskning och utveckling, teknikinföring, standardisering, säkerhet och etiska överväganden är centrala delar. Utbildning inom teknikområdet syftar till att förbereda studenter och yrkesverksamma för konstruktion, analys, testning, produktion och underhåll av tekniska system. Teknikintegration mellan grundforskning och tillämpningar sker ofta via samarbeten mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor.

Det svenska sammanhanget använder teknikområdet som ett bred begrepp inom universitetens fakulteter och institutioner samt inom högre utbildning och arbetsmarknad. Professionella roller inom teknikområdet innefattar ingenjörer, tekniska projektledare och produktutvecklare, ofta med kompetens i hållbarhet, digitalisering och kvalitetsarbete. Kunskapsmångfalden gör teknikområdet viktigt för innovation, infrastrukturell utveckling och konkurrenskraft i samhället.