teckensnittbredd

Teckensnittbredd avser den horisontella skalan eller bredden hos tecken i ett typsnitt och beskriver hur smala eller vida glypherna uppträder i förhållande till deras höjd. Begreppet används både som en designparameter i typografi och som en metrisk egenskap i digitala fonter. Skillnader i teckensnittbredd kan vara avsiktliga varianter inom en typsnittsserie (till exempel kondenserad, normal, utriven/expanded) eller en del av en variabel font där bredd styrs av en kontinuerlig axel.

I digitala fonter anges advanceringsbredd (advance width) i fontens enheter relativt em-kvadraten, och OpenType erbjuder en formell axel (wdth) för att variera bredden. I webbsammanhang stöds egenskapen font-stretch som tillåter val mellan fördefinierade bredder, medan variabla fonter ger finare kontroll över proportioner.

Teckensnittbredd påverkar läsbarhet, radlängd och layout: smalare tecken sparar utrymme men kan bli svårlästa i små storlekar, medan bredare tecken kan ge bättre tydlighet men kräva mer horisontellt utrymme. Den bör därför väljas utifrån syfte, medium och typografiska krav. Teckensnittbredd är skild från vikt (stroke thickness) och bör betraktas som en separat aspekt av teckendesign och typografisk funktion.