taushetsklausuler

Taushetsklausuler är sekretessåtaganden som gäller i avtal eller lag och som förbjuder en part att avslöja viss information till tredje part. De används i många sammanhang, bland annat i anställningar, upphandlingar, hälso- och sjukvård, forskning och offentlig verksamhet.

Vad som omfattas varierar, men kan vara affärshemligheter, teknisk know-how, kundlistor, finansiell information, personaldata eller annan känslig information. En klausul definierar vilka uppgifter som är konfidentiella, hur uppgifterna får användas och vilka som har tillgång till dem, till exempel endast behöriga medarbetare eller underleverantörer som omfattas av motsvarande sekretessåtaganden. Undantag finns ofta: information som redan är offentlig, som erhållits utan brott mot klausulen, information som utvecklats oberoende, eller som enligt lag eller myndighetsbeslut måste lämnas ut.

Varaktighet och efterlevnad: sekretesskyddet kan vara tidsbegränsat eller permanent, ofta med en överlevnadsklausul efter avtals- eller anställningsförhållandets upphörande. Brott mot taushetsklausulen kan leda till skadestånd, injunktionsåtgärder eller uppsägning av avtalet. Praktiskt behöver parterna säkerställa tydliga rutiner, dokumentation och, när uppgifterna innehåller personuppgifter, samverkan med dataskyddslagstiftning (GDPR) och eventuella databehandlingsavtal.

Ur ett sektorsperspektiv finns särskilda regler inom vården (patientuppgifter och sekretess), offentlig sektor (offentlighet och sekretess), juridik (tystnadsplikt/advokatssekretess) samt i näringslivet där sekretess ofta kopplas till affärshemligheter och konkurrensskydd. I internationella sammanhang kan olika lagsregler och rättsförhållanden påverka tolkningen och genomförandet av klausulerna.