säkerhetsparameter

Säkerhetsparameter är en numerisk storhet som används i kryptografi för att definiera nivån av säkerhet hos en algoritm eller ett protokoll. Den fungerar som ingång i säkerhetsdefinitioner och styr hur svårt det ska vara för en angripare att bryta systemet. Parametern är vanligtvis en mängd bitar eller en uppsättning värden som bestämmer den matematiska problemets svårighetsnivå och attackerbarhetens sannolikheter.

Påverkan: högre säkerhetsparameter ökar som regel både säkerheten och de resurser som krävs för beräkningar av legitima parter (nyckelgenerering, verifiering, kryptering) samt attackerare. Denna avvägning påverkar nyckellängder, modulstorlek, antal ronder och minnes- eller CPU-behov i systemet.

Exempel: i symmetriska system motsvarar säkerhetsparametern ofta nyckellängden (t.ex. 128, 192 eller 256 bitar). I asymmetrisk kryptografi väljs RSA-modulusstorlek 2048–3072 bitar eller elliptiska kurvor med 256 bitars gruppordning, vilket ger ungefär 128-bitars säkerhet. I hashbaserade eller password-hashningsscheman används parametrar som antal iterationer och minneskrav för att motstå brute-force-attacker; i säkerhetsprov används k för att definiera negligibilitetsfunktionen.

Val av parameter bör göras utifrån hotmodell, livslängd på hemligheter och eventuella kvantattacker. Standarder anger ofta olika säkerhetsnivåer och rekommenderade parametrar; valet bör uppdateras när nya hot uppstår eller tekniska framsteg gör nuvarande parametrar otillräckliga.

Sammantaget är säkerhetsparametrar centrala i design, granskning och analys av kryptografiska system och kommunikation.