syrgaskonvertering

Syrgaskonvertering är en term som används för att beskriva processer där molekylärt syrgas eller ämnen som innehåller syre omvandlas till andra kemiska former. I praktiken omfattar den ett brett spektrum av oxidationsoch reduktionstyper där syrrets oxidationstillstånd förändras eller där syreinnehållande molekyler omvandlas till olika slag. Begreppet är centralt inom kemi, processindustri och miljöteknik.

Vanliga metoder inkluderar oxidation, där bräns reagerar med syrgas för att bilda oxider som koldioxid och vatten; reduktion, där syre avlägsnas från oxider; elektrolys av vatten som delar upp H2O i O2 och H2; katalytisk oxidation som snabbar upp reaktioner mellan syrgas och andra ämnen; fotokemiska processer som drivs av ljus; samt ozonproduktion från syrgas.

Användningsområden är bland annat energiproduktion genom oxy-fuelförbränning, industriell syntes och metallurgi, miljöteknik som oxidation av föroreningar och utsläppsreducering, samt vatten- och avloppsrening där syrgas används för att driva reaktioner.

Säkerhet och miljöaspekter: koncentrerad syrgas ökar brandfaran och kräver särskild hantering och ventilation; ozon är en stark oxidant och kan vara hälsoskadligt i låga koncentrationer; processer ska utformas för att förebygga läckor och skydda arbetstagare.

Historia: uppkomsten av syrgaskonvertering hänger samman med upptäckten av syrgas i slutet av 1700-talet. Principerna utvecklades av forskare som Scheele, Priestley och Lavoisier.