subprovtagning

Subprovtagning, eller subsampling, är processen att avlägsna ett eller flera mindre prover från ett större prov för att analysera eller använda som representativt referensprov. Syftet är att få ett analyserbart prov som speglar hela provets sammansättning utan att hantera hela volymen, samtidigt som kostnader, arbetsinsats och risker för hantering minskar.

Planering och provtagningskedja är centrala moment. Ett stort prov delas ofta upp i ett huvudprov, från vilket ett eller flera subprov tas. Metoderna för att ta subprover kan vara slumpmässiga, systematiska eller stratifierade, beroende på provets heterogenitet och analysens krav. Innan subsampling bör materialet göras så homogent som möjligt för att undvika segregation och fel som uppstår när olika delar av provet inte speglar varandra.

Vanliga metoder inkluderar slumpmässig provtagning, där provet tas på godtyckta eller kodade positioner; systematisk provtagning, där prover tas med regelbunden intervall; och stratifierad provtagning, där prov tas inom olika undergrupper för att fånga variationen i materialet. Olika material kräver olika regler, särskilt om fuktighet, partikelstorlek eller kemisk sammansättning påverkar representativiteten.

Kvalitetssäkring är viktigt för att minimera felkällor som uppstår under subsampling. Risker inkluderar icke-representativt urval vid heterogena material, kontaminering och förändringar i provets tillstånd mellan förberedelse och analys. Användning av SOP:er, referensmaterial och repliker samt noggrann dokumentation är vanliga åtgärder.

Subprovtagning används inom livsmedel, läkemedel, geologi, miljöanalys och många andra områden där noggrann analys av ett större prov är nödvändig för att dra slutsatser om hela provmaterialet.