strålterap

Strålterapi, eller radioterapi, är en cancerbehandling som använder ioniserande strålning för att döda eller hämma tumörväxt. Den kan även användas vid vissa godartade sjukdomar i speciella fall. Behandlingen ges externt med en linjäraccelerator (extern strålterapi) eller internt genom att isotopkällor placeras närmare eller i tumören (brachyterapi). Strålningen skadar cellernas DNA, vilket ofta gör att cancerceller dör eller slutar dela sig.

Planering är viktig. Bildbaserad planering med CT eller MR definierar tumörens volym och närliggande organ. Doseringen delas upp i fraktioner för att ge effekt på tumören samtidigt som frisk vävnad undviks. Extern strålterapi sker ofta med IMRT eller VMAT och kan vara bildstyrd (IGRT). Brachyterapi kräver placering av källor i närheten av tumören, med HDR eller LDR.

Användningsområden inkluderar många cancersorter såsom prostata, bröst, huvud- och halsregionen, lung- och gynekologiska tumörer samt hjärntumörer. Den kan ges som primär behandling, efter kirurgi (adjuvant), före kirurgi (neoadjuvant) eller för symptomlindring (palliativt). Behandlingen löper ofta över flera veckor.

Biverkningar beror på behandlingsområde och dos, men kan vara trötthet, hudbesvär och slemhinneirritation under behandlingen. Långsiktiga effekter kan utvecklas senare. De flesta patienter upplever lindriga till måttliga symtom och biverkningar hanteras av vårdteamet med uppföljning och stöd.