strukturkapital

Strukturkapital är den del av ett företags intellektuella kapital som består av de strukturer, processer och system som gör att kunskap kan användas och återanvändas över tid. Till skillnad från människors färdigheter och erfarenhet, som främst finns i medarbetarnas kunskap, kvarstår strukturkapitalet i organisationen även när individer lämnar företaget.

Vanliga komponenter av strukturkapital är dokumenterade processer och arbetsflöden, affärsmodeller, rutiner, databaser, IT-system, manualer och utbildningsmaterial. Det inkluderar även immateriella tillgångar som varumärken, patent och licenser, samt organisationskultur och inarbetade sätt att samarbeta som stödjer kunskapsproduktion och -delning.

Funktion och betydelse: Strukturkapital möjliggör effektiv användning av kunskap, snabb onboarding av nya medarbetare och skalning av verksamheten. Det gör det möjligt att bevara och överföra expertis, skapa standardiserade sätt att arbeta och leverera värde oavsett vilka personer som arbetar i företaget.

Relation till övriga intellektuella tillgångar och mätning: Strukturkapital utgör den icke-personliga delen av intellektuellt kapital, tillsammans med mänskligt kapital och relationskapital. Värdering av strukturkapital är ofta utmanande och baseras på kvalitativa bedömningar samt indikatorer som processprestanda, innovationsgrad och storleken på immateriella tillgångar som patent eller programvara.

Ledning och utveckling: För att stärka strukturkapitalet satsar organisationer på kunskapshantering, dokumentation av processer, standardisering och teknik som underlättar kunskapsdelning. Risker innefattar föråldrad dokumentation och överdriven beroende av nyckelpersoner; kontinuerlig uppdatering och tydligt ägandeskap är avgörande.