strukturgivare

Strukturgivare är ett svenskt begrepp som används inom organisations- och systemteori för att beteckna en aktör, regel eller mekanism som ger ramverket och begränsningarna för ett helt system eller en process. Termen är inte universellt standardiserad utan varierar i användning mellan olika discipliners diskussioner om hur strukturer uppstår och upprätthålls. En strukturgivare kan vara en formaliserad lag eller policy, en teknisk standard, en budget eller beslutningsprocess, en organisatorisk hierarki, eller en kulturell norm som påverkar vilka handlingar som är möjliga eller acceptabla.

Etymologiskt består ordet av struktura 'struktur' och givare 'som ger', därmed bokstavligen en aktör som ger eller skapar struktur. I praktiken används begreppet ofta i analyser av hur olika element i ett system samverkar för att definiera roller, ansvarsområden och flöden. Exempel på sammanhang kan vara offentlig förvaltning där lagstiftning fungerar som strukturgivare för kommunal planering, eller inom företagsstyrning där policyer och processer ger ramar för beslutsfattande och arbetsformer.

Begränsningar med begreppet inkluderar risk för otydlighet om vad som räknas som en strukturgivare och vad som är konsekvenser av en struktur. Användningen blir tydligare när man preciserar nivån (t.ex. organisation, sektor, system) och hur strukturgivaren relaterar till utfall och aktörers handlingsfrihet. Se även struktur, regler, standard och governance.