stamböckerna

Stamböckerna, eller stambokssystem, är officiella registreringar som används av avelsorganisationer och raserförbund för att dokumentera ett djurs härstamning och identitet. En stambok fungerar som en pedigreedatabas där uppgifter om föräldrars identitet, födelsedatum, kön och registreringsnummer samt ibland färg och ras registreras. Syftet är att säkerställa rasens eller avelsprogrammens integritet, följa blodslinjer och ge grund för avelsbeslut och tävlingsdeltagande.

Historiskt utvecklades studbooks i Europa för att bevara och förbättra specifika raser, särskilt inom hästaveln. Med tiden har många djurslag fått egna stamböcker, och digitalisering har gjort uppgifterna tillgängliga i online-databaser. Riktlinjerna och kraven i stamböckerna varierar mellan länder och föreningar men har gemensamma mål: spåra pedigree, förhindra bedrägliga registreringar och stödja rasens hälsa och bevarande av genetisk mångfald.

Innehållet i en stambok omfattar vanligtvis parasidning mellan stammarna (far- och morföräldrars registrering), registreringsnummer för varje individ, födelsedatum, kön, överensstämmelse med rasstandard och i vissa fall resultat av DNA- eller h-nivåverifiering. Stamböckerna uppdateras regelbundet när nya registreringar görs eller när manationer avklaras, och de publiceras ofta som års- eller tabellutgåvor samt finns tillgängliga i digitalt format.

Betydelse och frågor om användning varierar. Stamböckerna används vid avelsbeslut, i bedömningar för fritids- och tävlingskategorier samt vid försäljningar och auktioner. Kritik rör bland annat risker för inavel och bevarande av genetisk mångfald inom en ras eller population.

Se även: pedigree, avelsregister, rasstandard, inavel.