spänningsstyrda

Spänningsstyrda används inom elektronik för att beskriva enheter och komponenter där en ingående elektrisk spänning fungerar som kontrollsignal som ändrar en parameter hos enheten. Kontrollspänningen kan variera kontinuerligt och avslöjar ofta en linjär, logaritmisk eller exponentiell respons. Begreppet omfattar bland annat oscillatorer,-filter, förstärkare och motstånd där frekvens, brytfrekvens, förstärkning eller motstånd ändras av spänningen.

Vanliga exempel är spänningsstyrda oscillatorer (VCO), där oscillationsfrekvensen styrs av kontrollspänningen; spänningsstyrda filter (VCF), där filtrens brytfrekvens eller Q-faktor påverkas av control voltage; samt spänningsstyrda förstärkare (VCA), där förstärkningen regleras av spänningen. Även spänningsstyrda motstånd (VCR) används i analoga reglerkretsar. Dessa enheter är centrala i ljudsynthesizers, radiokommunikation, mätteknik och automatiska kontrollsystem.

Principen byggs vanligtvis runt transistorer, operativa transkonduktansförstärkare eller OTAs (operational transconductance amplifiers), vilka gör att kontrollspänningen ändrar den inre impedansen eller gain i kretsen. Resultatet blir en snabb och kontinuerlig justering av den önskade egenskapen utan mekaniska eller digitala omvandlingar. Nackdelar kan vara konstruktionens driftspänningsområde, linjäritet och känslighet för temperaturförändringar samt icke-lineära övergångar vid större kontrollspänningsändringar.

Se även: voltage-controlled oscillator, voltage-controlled filter, voltage-controlled amplifier, voltage-controlled resistor. Spänningsstyrning används oftast i analog elektronik och modulära ljudsystem.