sprickmåttare

Sprickmåttare är ett mätinstrument som används för att kvantifiera sprickor i material och konstruktioner. Den vanligaste tillämpningen är att mäta spricköppningens bredd eller den relativa rörligheten mellan sprickkanterna. Genom regelbunden övervakning kan sprickutveckling bedömas och stabiliteten hos bergmassor, tunnlar, damkonstruktioner och betongkonstruktioner följas över tid.

Arbetsprincip och typer: Det finns mekaniska sprickmåttare som består av två armar som placeras på motsatta sidor av sprickan och som förbinder en skala för avläsning av öppningen. Elektroniska sprickmåttare använder sensorer (t.ex. LVDT, optiska eller fiberbaserade sensorer) som registrerar relativ rörelse och ger kontinuerlig data till logg eller dator. Vissa system är permanenta och monteras i tunnlar eller byggnader för kontinuerlig övervakning, andra är handhållna för punktmätningar.

Användning: Sprickmåttare används inom geoteknik, berg- och gruvindustri samt byggsektorn för att bedöma sprickbildningens påverkan på konstruktioners integritet samt för att mäta spricköppningens förändringar under belastning, vattenbidrag eller temperaturvariationer.

Underhåll och kalibrering: För tillförlitliga mätningar kalibreras sprickmåttare enligt tillverkarnas instruktioner. Temperaturkänslighet och miljöfaktorer kan påverka noggrannheten, särskilt hos elektroniska system. Begränsningar inkluderar behovet av åtkomst till sprickan och möjliga påverkan av vibrationer, damm och andra yttre faktorer.

Se även: sprickmätning, sprickmeter, LVDT-sensorer, geotekniska övervakningssystem.