snöbildning

Snöbildning är processen där snö bildas i jordens atmosfär när vattenånga sublimerar direkt till is i kalla moln. Den kräver vanligtvis närvaro av aerosoler som fungerar som kärnor för nucleation; i ren luft kan is bildas genom homogen nucleation men detta är ovanligt i naturliga moln. Iskristaller bildas när vattenånga avsätts på befintliga kristaller eller på kärnor i molnet. Om molnet innehåller superkylta vattendroppar kan rimning ske när dropparna fryser vid kontakt med iskristallen, vilket ökar kristallens massa och ofta leder till graupel eller tätare kristaller.

Kristallernas form påverkas av temperatur och relativ fuktighet; hexagonala grundstrukturer dominerar. Vanliga former inkluderar plattor, nålar och dendriter, och olika kombinationer uppstår i olika temperaturintervall. Kristallerna kan också samverka och aggregera till större snöflingor när de kolliderar i luften.

Bergeron-Findeisen-processen är central i bland-skaliga moln: iskristaller växer genom att vattendroppar fryser och överför fukt till kristallerna, vilket gör kristallerna större medan dropparna försvinner. Denna process bidrar till att snö faller när kristallerna blir tillräckligt tunga.

Nederbörden når marken när snön faller genom molnbasens nedrelager och avsätts. Vädret runt nedräkningarna och markens temperatur påverkar hur snön lägger sig och smälter. Snön genomgår även metamorf på marken, där temperatur- och vindförhållanden förändrar dess densitet och struktur över tid.