slitavståndet

Slitavståndet är avståndet mellan två parallella slits i ett flerslitssystem, och är en central parameter i optisk interferens och diffraktion. Det bestämmer hur tätt interferensmönstret blir på en observationsskärm.

I ett tvåslitsystem uppstår konstruktiva interferensmaximum när d sin theta = m lambda, där d är slitavståndet, lambda är ljusets våglängd och m är ett heltal. På en skärm placerad på avståndet L från slitsarna ges de linjära positionerna för de ljusa fringarna av y_m ≈ m lambda L / d, vilket innebär att avståndet mellan intilliggande maxima är Δy ≈ λL / d. Alltså är mindre slitavstånd associerat med mer glesa fringes och större slitavstånd med tätare fringes.

När flera slits används, blir maxima tydligare och intensiteten vid en given maximum ökar i förhållande till bakgrundsnivån, medan antalet och placeringen av maxima följer grating-ekvationen. Slitarnas bredd påverkar också mönstret genom en diffraktions-envelop: en bredare slit breddar envelope, medan smalare slitsar ger en bredare envelope och smalare huvudmaxima.

Mätning och tillämpning: om ljusets våglängd lambda och avståndet L är känt kan slitavståndet beräknas från avståndet mellan maxima med d = m lambda L / y_m. Slitavståndet är vanligtvis av praktisk betydelse i experiment där präcis kontroll av interferensmönstret krävs, samt i diffraktionsgrattenter och optiska sensorer.

Se även: diffraction, interference, single-slit diffraction, diffraction grating.