självbesmittat

Självbesmittat är ett begrepp inom medicin och folkhälsa som beskriver infektion eller kontaminering som uppstår till följd av en persons egna handlingar. Det innebär självöverföring av ett patogen till den egna kroppen eller slemhinnorna, ofta via förorenade händer, ytor eller arbetsredskap.

Mekanismer och vägar: Den vanligaste vägen är att överföra ett patogen från en förorenad yta eller föremål till ansiktet, till exempel ögon, näsa eller mun. Andra vägar är kontaminering av hud eller slemhinnor via utrustning som nålar eller skyddskläder, eller genom sår och skärsår som exponeras för patogener. I vård-, laboratorie- och livsmedelsmiljöer är risken för självbesmittning särskilt relevant och kräver noggranna hygienrutiner.

Betydelse och sammanhang: Självbesmittning är en faktor i infektioner bland yrkesutövare och i vardagliga sammanhang där hygien inte följs. Den kan leda till lokala eller systemiska infektioner och kan under vissa omständigheter bidra till spridning om personen rör vid andra utan att först tvätta händerna.

Förebyggande och hantering: Förebyggande åtgärder inkluderar god handhygien, användning av lämplig skyddsutrustning, säkra arbetsrutiner för hantering av infektiösa material och korrekt hantering av nålar samt undvikande av att röra ansiktet med förorenade händer. Regelbunden desinfektion av ytor och miljöer, vaccination där så är möjligt och tydliga utbildningar i smittskydd minskar risken för självbesmittning.