radikalinitieratorer

Radikalinitieratorer (radikalinitierare) är kemiska föreningar som bildar fria radikaler när de utsätts för uppvärmning, ljus eller annan stimulans. Dessa radikaler fungerar som startpunkter för kedjeförlängning i polymerisationer och andra radikala reaktionsprocesser. Initieringen innebär att monomerer eller andra substrat bryts ned eller reagerar för att skapa nya binda mellan molekyler och därigenom starta en kedja av additionsreaktioner.

De delas främst in i termiska och fotoinitiatorer. Termiska initiatorer dekomponeras vid viss temperatur och genererar radikaler utan ljus. Vanliga exempel är peroxider (t.ex. benzoylperoxid och di-tert-butylperoxid) och hydroperoxider (t.ex. tert-butylhydroperoxid). Azo-initiatorer som azobisisobutyronitrile (AIBN) avger radikaler vid uppvärmning och används ofta i organisk polymerisation. Persulfater som ammonium persulfat och kalium persulfat fungerar i vattenbaserade system och bildar avthese radikaler i processen.

Fotoinitiatorer aktiveras av ljus, ofta UV, och används i snabbljusbaserad härdning av färgningar, tätningsmedel och dental resin. Typ I fotoinitiatorer (t.ex. benzoinestrar) cleaver sig själva för att bilda radikaler, medan Typ II kräver en co-initiator (ofta aminer).

Användningar innefattar polymerisation av vinylmonomerer (styren, acrylater, acrylonitril), lacker, tätningsmedel och dentalresiner. Säker hantering är viktig: många är oxiderande och brandfarliga, kräver kontrollerad lagring, kyla och skydd mot oavsiktlig aktivering samt följer relevanta regler och arbetsmiljödatablad.