programutförande

Programutförande är den process genom vilken en dator genomför ett program. Det innebär att kodens instruktioner översätts och utförs så att programmet kan utföra beräkningar, hantera data och kommunicera med omgivningen.

I praktiken sker utförandet oftast genom en kombination av flera skeden: översättning av källkod till maskinkod (kompilering), eller direkt tolkning av koden (tolkning) eller just-in-time-kompilering.

Under körningen hanteras instruktionerna av processorn i CPU:n genom fetch-decode-execute. Operativsystemet ger processisolering, minneshantering och tillgång till resurser som minne och I/O-enheter.

Miljöer: Naturlig körning av kompilerade binärer, virtuella maskiner (t.ex. JVM, .NET), WebAssembly, eller containerbaserade isolering. Varje miljö har prestanda-, portabilitets- och säkerhetsaspekter.

Prestanda och korrekthet: Effektiviteten påverkas av algoritmer, datastrukturer, I/O, minneshantering och optimeringar i kompilatorn. Korrekt utförande kräver att semantiken följs samt korrekt felhantering och undantag.

Övervakning och felsökning: Verktyg som instrumentering, loggning, profilerare och debugger används för att följa programmet under körning och hitta flaskhalsar eller fel.

Säkerhet och begränsningar: Sandboxing, resursbegränsningar och behörighetskontroll minskar risker när program körs i delade miljöer.