polær

Polär är ett svenskt adjektiv som beskriver något som rör polerna eller är relaterat till polariteten. Termen används inom flera olika fält, där betydelsen varierar.

Inom geografi används polär för att beskriva saker som har koppling till polerna: polära regioner, polärt klimat, polcirklarna och polerna själva. De två geografiska polerna är norra och södra polen; polära områden kännetecknas av långa, kalla vintrar och begränsad dagsljusvariation under vissa perioder. Arktis och Antarktis utgör de polära regionerna.

Inom matematik används polära koordinater för att beskriva punkter i planet med avståndet från Origo (radien r) och vinkeln i förhållande till x-axeln (θ). Sambanden till kartesiska koordinater är x = r cos θ och y = r sin θ. Polära kurvor ges ofta som funktioner r(θ) eller θ(r). Fördelar inkluderar enkelhet vid cirkulära symmetrier och vid Beräkningar som involverar avstånd och vinkel.

Inom fysik och teknik används polär eller polariserad ljus för att beskriva riktningen hos vågornas elektriska fält. Polarisering beskriver hur ljuset vibrerar och hur ett material eller en avskärmen kan påverka denna vibrationsriktning. Begreppet används också inom optik och elektromagnetism för att analysera materialens respons på olika polarisationstillstånd.

Inom kemi och bio­logi används polär för att beskriva molekyler eller delar av molekyler som är hydrofila (polära) respektive hydrofoba (opolära). Polära eller opolära egenskaper påverkar bland annat löslighet, molekylära interaktioner och biomolekylers veckning.

Se även: polaritet, polära koordinatsystem, polariserat ljus.