plateepitelceller

Plateepitelceller är platta eller skivformade epitelceller som bildar skivepitelet (squamous epithelium). De kan förekomma som enkelskiktade (simple squamous) eller flerskiktade (stratified squamous). Enkelskiktat skivepitel täcker ytor där diffusion, filtration eller lätt sekretutsöndring krävs, exempelvis lungornas alveoler där typ I-pneocyter utgör det skivformade epitelet, samt blodkärlens endotel och serösa hinnor som mesothel i pleura, peritoneum och perikardium.

Flerskiktat skivepitel förekommer där skydd mot mekanisk stress är viktigt, som i epidermis där cellerna är keratiniserade, och i mucösa ytor som munhåla, esofagus och vagina där epitelet oftast är icke-keratiniserat. Dessa celler bildar ett starkt mekaniskt skydd genom att flera cellager avstöttas och ersätts av underliggande stamceller i basala skiktet.

Strukturellt är plateepitelcellerna sammanfogade med tätningar och desmosomer som ger barriär- och dragningsstyrka. I keratiniserat skivepitel ackumuleras keratin i det översta lagret, vilket ökar motståndet mot mekanisk påverkan och fuktförlust. Cellerna har ofta en rund eller oval kärna och relativt lite cytoplasma.

Funktionellt fungerar skivepitelet som en skyddande barriär mot mekanisk påverkan, patogener och infektioner samt som en möjlig yta för diffusion och selektiv permeabilitet i olika vävnader. Kliniskt är skivepitelet vanligt hos squamous cell carcinomas, särskilt i huden och mucösa ytor, med riskfaktorer som rökning och humant papillomavirus.