periodesystemets

Periodesystemet, eller periodiska systemet, är en översikt över kända grundämnen ordnade efter atomnummer och elektronkonfiguration. Kolonnerna kallas grupper och kännetecknas av liknande kemiska egenskaper; raderna kallas perioder. Systemet delar in elementen i metaller, ickemetaller och metalloider och är uppdelat i blocks: s-, p-, d- och f-blocken som speglar hur elektronerna fyller atomens undernivåer. Denna uppbyggnad gör det möjligt att jämföra egenskaper och förutse trender i reaktivitet och bindningsbeteende.

Historiskt utvecklades periodesystemet under 1800-talet. Den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev och, oberoende, Lothar Meyer, såg att flera egenskaper uppvisar återkommande mönster när man ordnar elementen. Mendelejev publicerade 1869 en tabell som ordnade elementen efter stigande atomvikt och lämnade luckor för ännu oupptäckta element, vilka han förutsåg. Senare visade protonernas antal och kvantteori att atomnummer ger den mest konsekventa ordningen; den moderna periodesystemet baseras därför på atomnummer och elektronkonfiguration.

Den nuvarande periodesystemet består av sju perioder och 18 grupper; det omfattar blocken s, p, d och f och inkluderar metaller, ickemetaller och halvmetaller. Gruppindelningen speglar kemiska egenskaper och bindningsbeteende; övergångsmetallerna finns i d-blocket, lanthaniderna och aktiniderna i f-blocket. Systemet används som grund för att förutsäga egenskaper, trender i reaktivitet och bindningar samt för att planera syntes av nya ämnen. Periodesystemets namn och klassificering följs av IUPAC och andra kemiska samhällen.