parenkymcellerna

Parenkymcellerna är de funktionella cellerna i ett organ eller en vävnad som står för dess huvudsakliga aktivitet. Begreppet används både inom botanisk vävnad och animalsk anatomi, där parenkym respektive parenkymvävnad utgör den aktiva delen medan en stödjande stroma utgörs av bindväv, blodkärl och andra stödstrukturer.

Inom växtens vävnad utgör parenkymet en av grundvävnaderna och består av parenkymceller med tunn cellvägg, stor central vakuol och livskraftiga cytoplasma. Cellerna är oftast livskraftiga vid mognad och har hög plastisk förmåga, vilket gör dem totipotenta i vissa växter. Parenkym kan vara kloroplastiskt, chlorenchym, som utför fotosyntes, eller stödparenkym och lagringsparenkym som lagrar stärkelse, lipider eller vatten. Parenkymvävnad är vanligt förekommande i blad, stam och rot och fungerar också i näringslagring, läkning och andningsprocesser.

Inom människans och däggdjurens anatomi betecknar parenkymet den funktionella vävnaden i ett organ, där parenkymcellerna utför organets specifika uppgifter. Exempelvis består leverns parenkym av hepatocyter som utför metabolism och avgiftning, och i lungorna är alveolära celler parenkymceller som deltar i gasutbytet. Parenkymet står i kontrast till stroma, den stödjande vävnaden som består av bindväv, blodkärl och nerver.

Skador eller utslag av parenkymcellerna kan leda till nedsatt organfunktion och spelar en central roll i diagnostik och patofysiologi vid olika sjukdomstillstånd.