osäkerhet

Osäkerhet betecknar läget där utfallet av en händelse inte kan förutses med fullständig säkerhet och där sannolikheter för olika utfall inte är kända eller tillförlitligt beräknade. Begreppet används inom vetenskap, ekonomi, teknik och offentlig förvaltning för att beskriva hur mycket som står oväntat kvar när beslut ska fattas. Osäkerhet skiljer vanligtvis från ren kunskap eller klar risk, genom att det inte alltid finns tillförlitliga sannolikhetsfördelningar att luta sig mot.

Två vanliga dimensioner av osäkerhet är epistemisk osäkerhet, som uppstår när kunskap saknas, då mätfel och begränsade modeller påverkar tolkningen, och slumpmässig eller statistisk osäkerhet, som handlar om naturlig variation som kan beskrivas med sannolikheter. En tredje kategori är icke-kvantifierbar osäkerhet, ofta kallad Knightiansk osäkerhet, när sannolikheterna inte går att sätta ordentligt eller när helt nya faktorer kan uppstå.

Källor till osäkerhet inkluderar otillräcklig eller felaktig data, ofullständiga modeller eller antaganden, framtida tekniska eller samhälleliga förändringar och oväntade händelser som påverkar utfallens sannolikheter. Osäkerhet ökar när informationen är dyrare att få, när tidspress råder eller när komplexa system interagerar på sätt som är svåra att förutsäga.

Hantering av osäkerhet involverar scenarieplanering, känslighetsanalys och robusta beslut som fungerar över flera tänkbara framtider. Bayesian uppdatering och kontinuerligt lärande används för att uppdatera sannolikheter i takt med nya data. Att kommunicera osäkerhet och vara transparenta om antaganden är grundläggande i forskning och policy.