nätverksslatens

Nätverksslatens, eller latency, är den tid det tar för ett datapaket att färdas från avsändare till mottagare i ett datanätverk. Denna tid inkluderar flera delkomponenter: propagation delay (tiden signalen behöver för att färdas över avståndet), transmission delay (tiden att sända paketen över länken), processing delay (tiden routrar och andra enheter behöver för att hantera paketet) samt queuing delay (tiden i kö vid belastning).

Typiska värden varierar mycket. Inom ett lokalt nätverk är latensen ofta endast några få millisekunder. Över internet ligger latensen oftast i tens till hundratals millisekunder beroende på rutt och belastning. Satelitlänkar kan överstiga 600 millisekunder RTT. Att skilja mellan enhetlig latency och rundturens tid (RTT) är vanligt: RTT används ofta i praktiken, medan enskild riktlinje för en- vägslatens exakt värde kräver synkronisering av klockor.

Mätning av nätverksslatens görs vanligtvis med verktyg som ping (RTT), traceroute/tracepath (väg och hoppar), samt mer detaljerade tester som iPerf för genomströmning. Övervakning kan även följa jitter, paketförlust och latens över tid för att få en bild av nätverkets konsekvens.

Faktorer som påverkar latensen är avstånd och antal mellanliggande hopp, nätverksbelastning, köer och buffring, paketstorlek samt protokoll och utrustning. Jitter, variation i latency, är särskilt relevant för realtidstjänster där konsekvent respons är viktig.

Påverkan är särskilt märkbar för realtidstillämpningar som VoIP, videokonferens och online-spel. Lösningar för att sänka latens inkluderar närmare servrar via edge- eller innehållsleveransnätverk, optimerade rutter, köhantering (QoS, CoDel), snabbare länkar och protokollanpassningar.