nätverkslagren

Nätverkslagren består av de delar av en kommunikationsmodell som ansvarar för att leverera datapaket mellan olika nätverk och nätverkssegment. I den klassiska OSI-modellen betecknas nätverkslagret som lager 3 och ligger mellan länklagret (lager 2) och transportlagret (lager 4). Dess huvuduppgift är logisk adressering och routing av paketen så att de når rätt destination över flera nätverk.

Funktioner som tillhandahålls av nätverkslagret inkluderar logisk adressering (t.ex. IP-adressering), routingbeslut och paketforwarding, samt fragmentering och återmontering av paket vid behov. Nätverkslagret upprätthåller routingtabeller och används av routrar, som är de centrala enheterna för att bestämma väg genom nätverket. Vanliga protokoll och tekniker som används på nätverkslagret inkluderar IP (för både IPv4 och IPv6), ICMP, samt routingprotokoll som OSPF, BGP och RIP. Nätverkslagret hanterar också adresseringsplaner och gränssnittsspecifika regler för hur paket dirigeras mellan olika nätverk.

Relationer till andra lager: länklagret ansvarar för fysisk överföring och ramning i ett lokalt nätverk, medan nätverkslagret tillhandahåller logisk adressiering och vägval som möjliggör kommunikation mellan nätverk. Transportlagret erbjuder end-to-end-kontroll av dataflödet och portbaserad kommunikation, medan applikationslagret använder nätverkslagrets tjänster för att kommunicera med tjänster i andra maskiner.

Praktisk betydelse: nätverkslagren gör det möjligt att skicka paket från en enhet i ett lokalt nätverk till en enhet i ett helt annat nätverk, t.ex. över internet, och de används av routrar, IP-tjänster och nätverkssäkerhetsfunktioner.