nätverksekonomi

Nätverksekonomi är ett område inom ekonomi som studerar hur värde uppstår när produkter och tjänster blir mer användbara av att fler människor deltar i nätverket. Den centrala idén är att värdet av en tjänst inte bara beror på dess egenskaper utan också på storleken och sammansättningen av användarna och deras interaktioner.

Nätverkseffekter delas ofta in i direkta effekter (nyttan ökar när fler användare finns) och indirekta effekter (fler användare ökar tillgången till kompletteringar och externa produkter, till exempel appar eller tilläggstjänster). Slående för nätverksekonomin är framväxten av plattformar och tvåsidesmarknader, där en plattform kopplar olika grupper, till exempel konsumenter och producenter, och där värdet beror av hur väl båda sidorna existerar och interagerar.

Företag i denna miljö upplever ofta snabb tillväxt genom positiva återkopplingsloopar men också defensivitet och hög kraft i övertagandet av marknaden. Switching costs, nätverkets lock-in och path dependence bidrar till att dominanta aktörer kan få och behålla marknadsställning. Ekonomiskt kännetecknas nätverksekonomi av höga fasta kostnader eller investeringar och mycket låga marginalkostnader per ytterligare användare eller transaktion.

Intäktsmodeller varierar och kan innefatta transaktionsavgifter, prenumerationer, annonsering och monetisering av data eller kompletteringar. Reglering och policyfrågor som konkurrens, dataskydd, interoperabilitet och standardisering är centrala för att hantera risker med plattformsdominans och främja öppenhet i den digitala ekonomin. Exempel finns inom sociala nätverk, marknadsplatser och betaltjänster.