nätverksbrandväggar

Nätverksbrandväggar är säkerhetskomponenter som kontrollerar trafik mellan nätverk eller olika säkerhetszon baserat på regler. De placeras vanligtvis vid gränserna mot Internet eller mellan interna segment och kan tillåta eller neka trafik baserat på protokoll, käll- och destinationsadress, portnummer och andra attribut.

Det finns olika typer av nätverksbrandväggar. Traditionella brandväggar kan vara stateless eller stateful. Moderne lösningar inkluderar next-generation brandväggar (NGFW) som kombinerar pakettfiltrering med djup paketinspelning, applikationsidentifiering och TLS-inspektion. Brandväggar kan vara hårdvarubaserade, mjukvarubaserade eller virtuella (molnbaserade).

Funktioner och kapaciteter omfattar reglerbaserad trafikfiltrering, NAT och VPN-stöd för fjärranslutningar. De kan också identifiera applikationer genom djup paketinspektion, utföra TLS-inspektion med policyhantering samt loggning och övervakning. Många lösningar integreras med IDS/IPS, autentisering, SIEM och central policyhantering. Inom arkitekturen används de som perimeterbrandvägg, som interna segmenteringsbrandväggar eller i DMZ.

God praxis inkluderar att anta default deny, regelbundet granska och uppdatera regler, samt upprätthålla redundans och hög tillgänglighet. Molnbaserade och virtuella brandväggar används ofta i dagens infrastruktur, särskilt i multicloudmiljöer där policys tillämpas över flera plattformar.