nässlemhinnan

Nässlemhinnan, eller mucosa nasalis, är slemhinnan som klär näshålan och de närliggande bihålorna. Den består främst av den respiratoriska slemhinnan men innehåller även delar av den olfaktoriska slemhinnan i näsans övre del.

Strukturen kännetecknas av ett pseudostratifierat cylindriskt epitel med cilier och gobletceller samt ett rikligt lamina propria. Den respiratoriska slemhinnan bildar dig uppsättning celler som producerar slem och har flimmerhår som hjälper till att transportera partiklarnas bort från näsan. Den olfaktoriska slemhinnan i näsans tak innehåller luktens receptorceller och stödjeceller.

Funktionerna inkluderar uppvärmning och fuktning av inandas luft samt filtrering av partiklar genom slem och flimmerhår. Den mucociliära transporten flyttar slem bakåt mot svalget för utsöndring eller sväljning. Nässlemhinnan har också ett lokalt immunförsvar med sekretoriskt IgA, antimikrobiella peptider och lymfatiska celler i lamina propria.

Slemhinnans blodförsörjning är rik och bidrar till dess funktion samt till svullnad vid inflammation. Turbinaternas erektila vävnad bidrar till uppvärmning och fuktning av luften. Den olfaktoriska delen innehåller doftreceptorceller som kopplas till luktnerverna.

Vanliga tillstånd som påverkar nässlemhinnan inkluderar akut och kronisk rhinit (allergisk eller infektiös), vasomotorisk rinit samt näsblödning som ofta uppstår från Kiesselbachs plexus vid främre näsborren.