nyfödd

Nyfödd betecknar ett barn i den första perioden av livet, vanligtvis upp till cirka 28 dagar efter födseln. Termen används i olika sammanhang inom vård och omsorg för att beskriva barnet under den nyfödda perioden. I Sverige följer nyfödda ett standardprogram av undersökningar, observation och stöd till föräldrarna.

Fysiologi och tidig utveckling: Nyfödda har omogna organ och etablerar många funktioner gradvis under dagarna efter födseln. Reflexer som sugreflex, av‑-gripreflex och Moro-reflex är tydliga hos de flesta barn. Synen är initially svag och de ser bäst i kontraster på nära avstånd; hörsel och lukt fungerar bra. Hudytan kan vara lätt röd eller skrovlig, ibland med vernix eller lanugo. Vanligt är att födelsevikten tillfälligt minskar de första dagarna och därefter återhämtas. Många nyfödda har en lätt gulsot i första veckan på grund av omprogrammering av levern.

Vård, uppföljning och screening: Nyfödda kartläggs vid födseln med ett APGAR-score som bedömer hälsa direkt efter födseln och igen vid 5 minuter. Efter födseln görs ofta nyföddhetsundersökning och nyföddhetsprov (blodprov) för att screenas för flera ärftliga sjukdomar. Hörseln ska vanligtvis screenas. Dessa kontroller kompletteras av regelbundna vikt- och längduppföljningar samt bedömning av allmäntillstånd.

Näring och sömn: Bröst- eller modersmjölk rekommenderas som huvudsaklig föda under de första månaderna. Nyfödda matas ofta var 2–3 timme och urinen och avföringen följs upp för att bedöma näringsintaget. Säker sömn och hud-mot-hud-kontakt främjar stabilisering av andning och kroppstemperatur.

Vanliga frågor och vårdar: Jaundicerande hud, lätt hosta, irritabilitet eller ovanlig fortsatt feber kräver medicinsk bedömning. De flesta nyfödda utvecklas normalt och övergår så småningom till nästa fas i spädbarnstiden.