nyckelbenet

Nyckelbenet, eller clavicula, är ett långt, tunt och något S-format ben som ligger horisontellt över överkroppen. Det bildar skuldrans fria övre kant och förbinder sternum med scapula. Medialt förenas nyckelbenet med sternum i sternoclavikulär led, och lateralt med scapula genom acromioclavikulär led i närheten av acromion. Benet fungerar som en stabiliserande båge som håller skulderbladet utåt från bröstkorgen, överför belastning från armen till bålen och bidrar till axelns räckvidd samt skyddar underliggande nerv- och kärlstrukturer.

Anatomi: nyckelbenet är ytligt beläget längs överkanten av första ribben och har fästen för muskler som trapezius, deltoideus, sternocleidomastoideus, pectoralis major och subclavius. Bakom benet passerar viktiga kärl och nerver, bland annat a. och v. subclavia samt brachial plexus, vilket gör vissa frakturer särskilt riskfyllda. Den fria änden mot scapulaen möter acromion och deltar i AC-ledernas funktion.

Utveckling: clavicula börjar ossifiera tidigt under fosterstadiet och har en sekundär ossifikationscentral i sternaländens region som vanligtvis uppträder i puberteten; tillväxten avslutas vanligtvis i sena tonåren eller tidiga tjugoårsåldern.

Klinisk betydelse: vanliga skador är frakturer i nyckelbenet, särskilt hos barn och ungdomar. Mittendelens frakturer är vanligast. Behandling sker oftast med immobilisering, men vid felställda eller komplicerade frakturer kan kirurgisk åtgärd övervägas. Komplikationer kan inkludera nerv- eller kärlskada samt pneumothorax vid medial fraktur, liksom AC-leds-separation vid större axeltrauma.