naturkrafterna

Naturkrafterna är de krafter som verkar i naturen och som i stor utsträckning styr rörelse, form och energi hos materia. Begreppet används både i vardagligt tal om krafter i miljön och inom fysiken som namn på de grundläggande interaktionerna som upprätthåller naturens utveckling.

I modern fysik räknas fyra fundamentala krafter: gravitation, elektromagnetisk kraft, stark kärnkraft och svag kärnkraft. Gravitation verkar mellan alla massor och är särskilt viktig i stora skalor som planeter och deras banor. Elektromagnetisk kraft reglerar elektriska och magnetiska fenomen och ligger bakom ljus, kemiska bindningar och elektriska strömmar. Den starka kärnkraften binder protoner och neutroner i atomkärnan. Den svaga kärnkraften deltar i vissa radioaktiva processer och partikelförändringar.

För vardagligare interaktioner används termen också för klassiska eller kontaktbaserade krafter som friktion, luftmotstånd, uppåtriktad normal kraft, dragkraft, spännkraft och elastisk återställning (t.ex. från fjädrar). Dessa krafter beskrivs ofta med Newtonska lagar och fältbaserade modeller som beskriver hur krafter varierar i rum och tid.

Studiet av naturkrafterna är centralt inom fysik och naturvetenskap. De fundamentala krafterna betingas av fält och kvantfältteorier, medan vardagskrafterna ofta förklaras med klassisk mekanik. Förändringar i naturkrafterna ger upphov till fenomen som rörelse, temperaturförändringar, ljus och energiöverföring.

Historiskt utvecklades begreppet naturkrafter från naturfilosofi till kvant- och teoretisk fysik, där man söker universella lagar som beskriver hur krafter verkar och hur energi omvandlas.