myndighetsuppföljning

Myndighetsuppföljning är en systematisk övervakning och utvärdering av hur statliga myndigheter genomför sina uppdrag och använder resurser. Den syftar till att bidra till rättssäkerhet, effektivitet, kvalitet i offentliga tjänster samt ansvarstagande gentemot medborgare och riksdag.

Omfånget inkluderar vanligtvis efterlevnad av lagstiftning, ekonomisk styrning, måluppfyllelse, tillgänglighet och servicekvalitet. Uppföljningen kan omfatta både interna kontroller och externa granskningar för att bedöma verksamhetens resultat och risker.

Vem som gör uppföljningen består av flera aktörer. Regeringen och ministrar har ansvar för att följa upp myndigheternas verksamhet. Externa övervakare inkluderar Riksrevisionen, som granskar hur offentliga medel används och vilka resultat som uppnås, samt Justitieombudsmannen, som hanterar klagomål och undersöker hur myndigheter följer regler och principer för offentlig förvaltning. Myndigheterna själva har också interna uppföljningsfunktioner och kontrollsystem.

Så här går processen ofta till: planering sker där mål och indikatorer formuleras; myndigheterna lämnar regelbundna rapporter om verksamhet och resultat; data samlas in och analyseras, och oberoende granskningar eller utvärderingar genomförs. Resultatet sammanställs i rapporter som lämnas till myndighetschefer, regeringen eller riksdagen, som i sin tur ger återkoppling och beslutsunderlag.

Åtgärder vidtas när brister uppmärksammas, bland annat omprioriteringar av resurser, ändrade processer, nya föreskrifter eller i vissa fall budgetåtgärder. Myndighetsuppföljning ökar transparens och lärande inom staten men kräver tillförlitliga data och tydliga uppföljningsmekanismer.