mjólk

Mjölk är den näringsrika vätska som produceras av däggdjur för att ge näring åt deras avkommor. Den vanligaste typen som säljs och används världen över är komjölk, men mjölk produceras också av getter, får och bufflar. I många länder är mjölk en grundläggande del av kosten och av livsmedelsindustrin.

Mjölk består till största delen av vatten och innehåller laktos (mjölksocker), fett, proteiner och mineraler. En typisk 100 milliliter mjölk innehåller cirka 3–3,5 gram fett (i standardmjölk omkring 3,2%), ungefär 3,3 gram protein och cirka 4,8 gram kolhydrater. Calcium ligger runt 120 milligram per 100 ml. Fettinnehållet varierar mellan hel-, lätt- eller lättmjölk och fettfria versioner. Mjölk innehåller även vitaminer som B2 och B12 samt riboflavin, och många produkter berikas med vitamin D.

Processing och säkerhet: För livsmedelssäkerhet behandlas färsk mjölk ofta genom pastörisering, där mjölken upphettas till cirka 72 °C under kort tid för att döda skadliga bakterier. Den kan också homogeniseras för att fördela fettet jämnt och förhindra att mjölken skiktar sig. Långhållbar mjölk kan behandlas med ultrahög temperatur (UHT). Förvaring sker bäst i kylskåp, cirka 1–4 °C, och hållbarheten varierar mellan produkter.

Användning och näringsaspekter: Mjölk används som dryck och som råvara i mejeriprodukter som ost, yoghurt och smör. Vissa personer har laktosintolerans eller mjölkproteinallergi. Mjölk bidrar till kalcium- och riboflavinintag och berikade produkter kan dessutom innehålla extra vitamin D.

Historiskt har mjölk varit centralt i många kulturer och jordbruket har utvecklats kring mejeriproduktion. I moderna samhällen regleras ofta vad som får kallas mjölk och hur märkning sker, medan växtbaserade alternativ marknadsförs som alternativ till mjölk.